På verandan

i den västerbottniska kvällsbrisen med en långgrund havsvik som fond berättade pappa om en artikel han skrivit en gång, om socialantropologiska aspekter på sommargästers minigolfande. Detta var på den tiden då högt var högt och lågt var lågt och få akademiker tyckte det var spännande med masskultur och glassätande tjockisar i badbyxor och beppomössa. En professor i Lund tog honom åt sidan vid en disputationsfest efter att ha läst artikeln och väste:

- Under min livstid kommer du aldrig bli professor, det ska jag se till!


Det fanns en poäng med det här, jag minns det klart och tydligt.