fredag, november 14
Tänkte på något obehagligt:
Om man skulle adoptera ett litet barn från Norge, ett mkt litet barn, kanske ett par tre månader bara. Och sedan skulle det barnet växa upp och prata svenska med norsk brytning. Aldrig släppa brytningen. Det tänker jag på idag en dag som denna, och det gör mig sjuk av obehag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag fantiserade ihop en film en gång om en mamma vars barn väste elaka ord år henne
när ingen såg på
hon blev förstås inte trodd
Det hände lyckligtvis aldrig mig
jag har senaste dagarna blivit kallad idiot, ett par gånger
men han är alldeles för stor för att det ska vara läskigt
det norska barnet skulle ju åtminstona alltid låta glatt
En sådan film har jag också fantiserat ihop, men i min pekar barnet bara på mamman, säger ingenting. Extremt obehagligt. Usch.
Skicka en kommentar