Jag har en bestämd känsla av att det var någonting jag borde ha gjort vid det här laget. Något jag redan skjutit upp. Driva en verksamhet? Mitt tuggummi har en laxerande effekt. Jag tror jag är någonting på spåren här. Vad jag gillade den där serien på SVT med Kjell Bergqvist och Cecilia Frode. Den fick mig att känna: Det är okej att misslyckas. Det är okej att inte ens försöka. Självklart ska man inte gräva ner sig i den känslan för länge. Tio, femton år max.
Idag har saker inte fungerat som de borde: Jag hostade i tröjärmen nyss och fick torka bort en massa snor. Sedan skulle jag kasta tuggummit i papperskorgen men tappade det, och då fastnade det på skrivbordsstolens hjul, på undersidan. Det är små, obetydliga tendenser. Men sammantagna pekar de på något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar