tisdag, mars 31

Jag hör

hur de tiger ihjäl varann på våningen ovanför. Jag hör det lika tydligt som jag hör min orangutang till granne spela svensktoppsschlager i badrummet. Lika tydligt känner jag lukten av klor från min förut röda men numera grisrosa cardigan. Jag skulle vilja uppställa två icke förhandlingsbara krav när det kommer till att ha på sig cardigan:

1. Var inte otränad. Det är osmickrande.
2. Var inte rädd. Inget plagg döljer rädsla så illa som en illasittande cardigan. Och du, titta dig i spegeln. Din cardigan sitter illa.

Jag skulle helst av allt vilja bränna min skära cardigan. Skulle vilja bränna alla cardigans i hela långa landet, så arg blir jag. Sedan måste vi re-ekipera hela svenska folket. Det behövs mer aggression. Jag vill att vi går åt det här hållet:


Tror ni att någon av de här människorna skulle backa för en fajt? Tror ni att någon av dem skulle sitta tyst om de såg någon göra något ostiligt? Tror ni att någon av dem skulle ta på sig en cardigan?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Det är det jag har sagt i flera år nu. Det behövs mer aggression.

Ola sa...

Cardigans går bara inte. Så sjukt less på att ta på mig min, spegla mig och sen hänga tillbaka i garderoben.

Anonym sa...

Allt är osmickrande när man är otränad.

Anonym sa...

Allt är osmickrande när det det brinner

Maria Elvira sa...

Inget och allt ni har sagt är sant.

Jag skulle vilja hyra den där killen med knuten näve och nytvättade 501:or för en dag. Tillsammans skulle vi utveckla en hel del rättvisor. Kanske även hitta kärleken i varandra, vem vet?

Och vad HAR han i bagen? Kpistar, bombis.

Fast egentligen, jag tror faktiskt att jag ser ungefär lika avslappnad ut när jag är ute och går som han gör.

E sa...

Förstår inte varför alla är så anonyma helt plötsligt. Mannen på bilden är en god vän till mig, och han ställer upp när det behövs. 501:orna är nytvättade, och i bagen har han inga kpistar, men däremot en massa hemmagjord gainer. Tre dl lättmjölk, två dl havregryn, tre äggvitor och en banan. Han är emot våld i alla former, utom när det är absolut nödvändigt. Vilket det blir ungefär åtta gånger om dagen.