- Livet skimrar!
Eller om jag sa "Världen skimrar", vad vet jag. Hur som helst har allt detta skimmer bara försvunnit. Det försvann lika fort som man släpper in fem mål på raken i en obetydlig korpenmatch på Skarpnäcks grusplan. När matchen var slut ville jag bara lägga mig ner i ett grustag och gråta. Har jag berättat om min vision? Tänk er att man cyklar väldigt fort nerför en backe. Vägen slingrar sig, det går allt snabbare, och till slut tappar man kontrollen över cykeln och man kör upp på en sorts ramp eller liknande och flyger tio, tjugo meter åt helvete. Man landar i ett grustag, gruset skvätter, dammet yr, och man mår inte alls bra. Man mår riktigt dåligt faktiskt. Men vad gör man? Jo, man hostar lite. Hostar lite till, ett sådant där skorrande otäckt host. Sedan lägger man sig till rätta och somnar. Det där hade ingenting med fotbollsmatchen att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar