Tom heter i själva verket något helt annat

En gulblonderad man i trenchcoat och runda kryptonazist-glasögon gick in i vaktkuren härom veckan. Jag såg alltihop genom glasrutan, och tänkte att det skulle bli något slags slagsmål med antingen knivar eller skjutvapen inblandade. Han var anemisk och såg precis ut som John Ausonius när han rånade banker på cykel. Helt stunning alltså. Det blev inget slagsmål, han var säkerhetsvakt och skulle gå på kvällspasset. Idag vid stängning kom tre tjejer i nioårsåldern med varsin liten hund och frågade efter en vakt.

- Vad heter han?

- Tom heter han.

- Har han gult hår?

- Ja, och glasögon.

- Han ser precis ut som Lasermannen, vet ni det?

- Han är ful.

- Ja, jo. Men du, säg det inte till honom, va.

- Har jag redan gjort.

- Då blev han nog glad. Han jobbar inte ikväll. Vad vill ni honom?

- Han brukar låta oss kolla på film.

- Eh... Gillar ni honom, är han snäll mot er?

- Ja, han är jättesnäll!

Sedan kom en annan vakt och körde ut dem:

- Här ska ni inte vara! Ut med er. Man får inte ha hund härinne.

- Tom låter oss ha hundarna här!

- Men nu är inte Tom här!

De satt vid utgången när jag skulle gå.

- Åh, kan inte vi få en banan? Vi är så hungriga!

- Jag har bara den här, och jag måste gaina. Ska träna nu, va. Borde inte ni vara på fritids nu, eller hemma?

- Vi har påsklov. Och vi bor hos våran faster, men hon är inte hemma, och vi har inga nycklar. Vad är det för fel på den där vakten?

- Jag tror inte han gillar barn, bara.

- Hälsa Tom och säg att vi var här, ok?

Jag vet inte vad något av det här betyder, och vill inte komma med några antydningar åt något håll. Förutom att Tom är på väg places. Note to self: boka in en lunch med Toms stylist.