Dag #8

Igår kände jag starkt vid ett tillfälle att jag verkligen ville mörda en av receptionisterna. Ni vet, med en spade i regnet, gråtande. Men idag, allt är som förändrat. Hon tittar på mig med någon sorts knowing smile och säger:

- Godmorgon, E.

så insinuant att jag inte skulle gjort det bättre själv. Hon vet något. Och samtidigt är hon stilig nog att idka diskretion. Kan hon veta hur intensivt jag älskar livet? Kan hon veta med vilken förtvivlad vrede jag ibland vill stegla henne i trappräcket?