Luddig orange nylon gör sig så bra mot rutiga gröna filttapeter och praktiska värmelampor. Även om brandskyddsföreskrifterna blir lidande. Varje kväll jag kommer hem tänker jag att jag kommer se ett utbrunnet hus och i samma sekund slås av insikten: "Just det, spisen!". Och i förrgår var det nära. Jag kom ut ur duschen och plötsligt luktade det så obeskrivligt illa. Jag kunde inte lokalisera källan, tänkte att nu har det hänt, nu har jag till slut bajsat på mig, hädanefter måste jag tas om hand. Men så var det inte.
Någon satt i en soffa i helgen och kände sig avskärmad från mänskligt liv. Det pågick runt omkring, men i högre grad inuti honom.
- Det är som att be Herren om nåd!
3 kommentarer:
Det här var otroligt konstigt; så kongenialt med nåt jag skrev igår och inte publade. Nåväl. Ditt universum är så fascinerande, E.
Vad spännande. Handlade det om grön filt eller bajs? Eller Herrens nåd?
Herrens nåd, faktiskt. En del i nåt jag lovade A att skriva, tror jag? Om min uppväxt i lilla bibelbältet. Kan nog ha inkluderat rutiga gröna filttapeter också. Eller ja, den där inredningen överlag känns vagt bekant. Inte tjejen så mycket, dock.
Skicka en kommentar