Hatets fackla måste hållas tänd,
no matter
what. Det är det första de lär en när man byter om i
f-92:
ornas omklädningsrum till första korpmatchen i jumboserien. Efter fyra spelade och tre förlorade matcher vet jag att detta är sanningen om allt som har med ambitioner att göra och inget annat än. Jag är målvakt, men trots att jag springer minst av alla är jag alltid helt utmattad efter varje match.
Anspänningen är enorm. Det påminner om kvällar på
V-vägen, nätterna glittrade av dolkar, vartannat ord var en krok under
Ramonas kjolar.
Nä, jag skojar. Det var inte så. Det var oändligt större än så.
Helt orelaterat har jag i min anteckningsbok någon gång under helgen skrivit sophistry, och under det ariadneledning. Jag fattar inte riktigt vad
-ledning kom från. En modernisering kanske, elledningen man följer för att komma till strömbrytaren. "Strömbrytaren" ska här läsas metaforiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar